En av de största behållningen av AMPLIvital är att jag fått prova kreatin. Innan jag drog igång min egen verksamhet för kosttillskott hade jag nog hört talas om kreatin, men jag visste inte riktigt vad det var. Idag är den där burken i mitt skafferi en självklar del av min dagliga rutin. Jag upplever att jag orkar lite mer på gymmet och musklerna syns lite tydligare på kroppen. Nu har forskningen dessutom tagit en oväntad vändning, och det visar sig att det här ämnet gör mer nytta för vår allmänna hälsa än man tidigare trott.
Karolinska Institutet publicerade nyligen en väldigt intressant doktorsavhandling av forskaren Gianluca Renzi. Han har kikat närmare på kreatin och fettvävnad och hur vårt kroppsfett fungerar. Resultaten förändrar synen på hur vi kan hålla igång vår ämnesomsättning, dämpa dolda inflammationer och skydda oss mot de sjukdomar som ofta kommer krypande med åren. Det visar sig att kreatin är ett av kroppens viktigaste ämnen när det handlar om att åldras friskt.
Innehåll
Det missförstådda fettet
För att förstå varför kreatin plötsligt har hamnat i forskarvärldens finrum, måste vi först prata lite om kroppsfett. Vi har under lång tid behandlat vår vita fettvävnad, det där mjukare lagret som gärna sätter sig runt midjan och låren, som en passiv förvaringsplats för energi. Vi har tänkt att det fungerar som en spargris: vi stoppar in kalorier när vi äter lite för mycket god mat på semestern, och vi tar ut dem när vi snörar på oss skorna och ger oss ut i spåret.
De flesta av oss är nog ärligt talat ganska trötta på det där fettet. Man står framför spegeln, drar lite i det och önskar att det bara kunde försvinna, eftersom kläderna inte sitter lika bekvämt som för fem år sedan.
Men den där fettvävnaden är dock långt ifrån en passiv klump. Den fungerar i själva verket nästan som ett eget organ som skickar ut hormoner, styr vår mättnadskänsla och kommunicerar direkt med hjärnan. Bekymret uppstår när vi under en längre tid äter lite mer än vi gör av med. Fettcellerna blir överfulla och sväller, vilket skapar en syrefattig och stressad miljö. Detta leder till att vävnaden drabbas av en tyst, kronisk inflammation i kroppen.
Den här typen av inflammation känns inte som ett skrubbsår eller en stukad fot. Den sprider sig snarare som ett osynligt dis i systemet och skapar en inre trötthet. Renzi och hans forskarteam vid Karolinska Institutet klev in i laboratoriet för att ta reda på varför den här processen går snett, och de upptäckte att en stor del av förklaringen ligger i hur cellerna hanterar just kreatin och fettvävnad.
När kroppens motor hackar
Vi vet sedan tidigare att kreatin fungerar som en energiskyttel inuti våra celler. Om du har läst vår artikel om vad ATP är för något, vet du att ATP är cellernas rena bränsle, den energi som musklerna använder för att du ska kunna röra på dig. Kreatin hjälper till att extremt snabbt flytta små fosfatgrupper för att återställa detta bränsle så att cellerna orkar fortsätta sitt arbete. För att den här processen ska flyta på krävs ett specifikt enzym som kallas CKB. Man kan se CKB som en trafikpolis som ser till att energin levereras i exakt rätt takt mellan cellens kraftverk och vätskan runt omkring.
När forskarna studerade fettvävnad från människor med övervikt upptäckte de något oväntat. Genen för CKB var en av de mest nedtryckta i hela vävnaden. Trafikpolisen hade helt enkelt gått hem.
Utan CKB uppstår en obalans i cellen. Cellerna hamnar i ett konstigt tillstånd där för mycket energi blir liggande på hög på fel ställe. Man skulle kanske kunna tro att massor av energi överallt är bra, men inuti en fettcell är det någonting man vill undvika. Det höga energitrycket stänger nämligen av en annan viktig hälsovakt, ett enzym som heter AMPK, vars uppgift är att fungera som cellens egen städpatrull.
När städpatrullen blockeras av energiöverskottet börjar den stressade fettcellen skicka ut kemiska nödsignaler. Immunförsvarets vita blodkroppar svarar på larmet, stormar in i fettvävnaden och attackerar cellerna. Resultatet blir precis den typen av kronisk inflammation som bryter ner vår hälsa. För att bevisa detta opererade forskarna bort CKB-genen i fettcellerna på möss. När dessa möss sedan åt fet mat exploderade inflammationen i deras kroppar, helt enkelt för att deras kreatinomsättning var satt ur spel.
De glada nyheterna är att när forskarna återställde ordningen och släppte lös generna till sin normala kreatinhantering, så återgick systemet till det hur det såg ut innan. Den metabola motorn normaliserades och inflammationen sjönk till botten igen. Att ha en välfungerande kreatinomsättning är med andra ord en nyckel till att skydda fettcellen mot stressens skadeverkningar.
Kreatin och fettvävnad – bromsmedicin
Som om inte inflammation och cellstress vore nog, grävde forskarna även i hur fettceller bildas från första början. De såg att när stamceller ska mogna till färdiga fettceller, skjuter aktiviteten i kreatin-enzymerna i höjden. Detta innebär att kreatin behövs just under uppbyggnadsfasen av fettceller.
När forskarna plockade bort den här funktionen under fettcellens tidiga utveckling, visade det sig att förmågan att bilda fettceller fanns kvar, men cellernas inre maskineri blev helt felprogrammerat. Utan rätt enzymer på plats aktiverades ett system som gjorde att cellen började tillverka nytt fett direkt inifrån sig själv. Cellerna dammsög sin omgivning på energi och lagrade enorma mängder fett, vilket ledde till stora, ohälsosamma fettdroppar.
Kreatinets närvaro fungerar alltså som en broms som hindrar kroppen från att överproducera och lagra onödigt mycket fett inuti cellerna när de bildas.
Vad innebär det här för mig?
Att läsa om cellbiologi, metylering och enzymer kan kännas ganska teoretiskt när man står i köket och brer sin frukostmacka. Men forskningen från Karolinska Institutet har en direkt koppling till hur du och jag mår i vår vardag. Den visar att en trög kreatinomsättning i fettvävnaden är en av de dolda orsakerna till att vi känner oss mindre spänstiga och får svårare att hålla formen när vi passerar 40- och 50-årsstrecket. När vi blir äldre, och kanske oroar oss över jobb och familjepussel, påverkas kroppens förmåga att hålla igång de här systemen naturligt.
Vi vet sedan tidigare att ungefär en tredjedel av kroppens kreatin tillverkas av våra egna organ, främst lever och njurar. Resten måste vi få i oss från maten vi äter, vilket i princip uteslutande handlar om kött och fisk. Äter du en grönare kost idag än du gjorde för tio år sedan är risken stor att dina celler går på sparlåga.
Genom att säkerställa att kroppen har tillgång till ämnet via ett kreatintillskott ger du ditt system bra förutsättningar för att hålla maskineriet igång. Studien visar ju att även våra immunceller är beroende av en fungerande kreatinomsättning för att göra sitt jobb utan att skapa skadlig inflammation. Det är dags att tvätta bort stämpeln av att detta tillskott enbart är ett pulver för tunga marklyft.
Att åldras med lite mer marginal
När vetenskapen rör sig framåt får vi en ny förståelse för hur vår kropp hanterar åldrande och stress. Det vi förr trodde bara var en oundviklig del av att bli äldre, att man blir tröttare, stelare och får lättare att lägga på sig vikt, har ofta biokemiska förklaringar som vi faktiskt kan påverka.
Visst är det trevligt när kläderna sitter bra, men hälsa handlar om mer än så. Syftet är att ge kroppens organ rätt förutsättningar för att fungera. Vi vill ju orka åka på den där resan, vandra i fjällen utan att knäna värker orimligt mycket, och ha energi kvar även mot slutet av arbetsdagen.
Vetskapen kring kreatin och fettvävnad, och insikten om att våra fettceller behöver stöd för att inte börja producera inflammation är en viktig pusselbit för ett friskt liv. Har du själv märkt hur kroppen förändras med åren, och hur tänker du kring att ge den lite extra stöttning inifrån nu när forskningen ger oss nya insikter?
Om du vill veta mer om hur själva ämnet fungerar och varför det traditionellt sett varit så populärt bland idrottare, kan du läsa vår guide: vad är kreatin.
