Jag har alltid haft problem med torr hud på vintern. När det blir lite kallare ute, någon gång i oktober, brukar jag känna att framför allt ryggen börjar klia väldigt mycket – och då precis på det där stället man inte når. Varje år brukar jag köpa en fet kräm och sedan inleds varje dag med lite akrobatik efter duschen, när man ska försöka få krämen att täcka just det där området. Men varför får man egentligen torr hud på vintern, och vad kan man faktiskt göra åt det?
Innehåll
Skandinaviskt klimat
Tro det eller ej, men jag har faktiskt varit på en sångkurs i London en gång i början av februari. Kursledaren berättade att hon precis kommit hem från en resa till Finland där hon genomfört en annan kurs. Hon nämnde någonting som konstigt nog fick mig att tänka på min torra hud: hon tyckte att det var fruktansvärt svårt att sjunga i Helsingfors under vintern eftersom luften var så torr.
När hon sade det insåg jag att jag inte hade haft samma problem med huden sedan jag kom till London. En del av förklaringen är temperaturen utomhus. Det visar sig nämligen att kall luft inte kan hålla lika mycket fukt som varm luft. Den maximala mängd vattenånga (i gram per kubikmeter, g/m³) som luft kan innehålla vid en specifik temperatur kallas för mättnadsånghalt. (För att vara tydlig utläses detta alltså ånghalt och inte sånghalt)
Som man kan se i grafen ovan ökar mättnadsånghalten exponentiellt, det vill säga att kurvan är böjd uppåt, när temperaturen stiger. Luft som är -20 °C kan bara hålla en tiondel så mycket vatten som luft som är +20 °C. Den luft vi har inne i våra hus cirkulerar genom ventilation, och enligt Boverkets byggregler [2] ska systemet utformas så att luften i ditt hus i princip byts ut helt varannan timme.
Den torra inomhusluften
Detta innebär att värmesystemet hela tiden måste värma upp den kalla luften som kommer utifrån. Men även om den kalla uteluften är maximalt mättad med fukt, kommer den att upplevas som extremt torr när den värmts upp. 100 % luftfuktighet vid -10 °C innebär 2,5 gram vatten per kubikmeter. När den luften värms upp till 20 °C skulle den kunna innehålla 18 gram vatten, men om ingen fukt tillförs stannar den på 2,5 gram. Detta gör att den relativa luftfuktigheten inne landar på runt 14 %.
Det är även detta fenomen som gör att det blir imma på rutorna i huset eller bilen. Den varma, fuktiga luften som kyls ner vid rutan kan inte längre hålla kvar fukten. Då måste vattnet ta vägen någonstans, och det kondenseras då på de kalla ytorna.
Vad händer i kroppen när det är torrt?
Det är inte bara torr hud på vintern som blir ett resultat av den låga luftfuktigheten. Man kan även få problem med irriterade ögon och torr hals. Man upplever oftare statisk elektricitet, hår som står åt alla håll, nare och spruckna läppar. Allt detta visste du säkert redan.
Men visste du att även nästäppa nattetid kan vara ett symtom? Torr luft gör nässlemhinnan irriterad, vilket kan ge halsont och täppt näsa. Dessutom sprids vissa luftburna virus, som influensa, lättare i torr luft, medan en fuktighet över 40 % kan inaktivera dem. Detta är en av anledningarna till att influensasäsongen sammanfaller med vintern.
Vad kan man göra åt torr hud på vintern?
Finns det något trick för att få bukt med problemet? Är det bara smörja som gäller? Nej, man kan faktiskt förebygga själva orsaken i stället för att bara lindra symtomen.
En luftfuktare kostar från några hundra kronor och uppåt. Detta är en elektrisk maskin som helt enkelt cirkulerar luft genom någonting som tillför fukt till rummet. Det som är värt att känna till är att varje maskin har en begränsad arbetsyta,vilket innebär att billigare modeller ofta täcker en mindre yta än de som är dyrare. Har man ett stort hus eller en rymlig lägenhet kan man alltså behöva investera i flera luftfuktare för att nå önskad effekt. Man behöver också oftast fylla på dessa med vatten en till två gånger per dag, och det är bra att vara medveten om att maskinerna sällan är helt ljudlösa.
När man väljer att investera i en luftfuktare stöter man ofta på två olika tekniker: ultraljud och ånga. En luftfuktare med ultraljudsteknik fungerar genom att en liten platta vibrerar så snabbt att vattnet slås sönder till en extremt fin, kall dimma som sedan fläktas ut i rummet. Dessa maskiner är generellt mycket tysta och drar väldigt lite energi, men en nackdel är att de även sprider ut kalk och mineraler från kranvattnet, vilket ibland kan lämna ett fint vitt damm på möblerna.
En ångbaserad luftfuktare fungerar i stället genom att värma upp vattnet tills det kokar, vilket skapar en helt steril ånga fri från både bakterier och mineraler. Fördelen med dessa är att de är extremt hygieniska och dessutom hjälper till att värma upp rummet något, men de drar betydligt mer ström och kan ge ifrån sig ett visst bubblande ljud som kan upplevas som störande i ett sovrum.
En billigare variant kan vara att helt enkelt ställa ut skålar med vatten på elementen under vintertid. Vattnet kommer då långsamt att förångas i takt med att elementen värmer bostaden. Det kan se lite konstigt ut med fyllda skålar överallt, så en mer tilltalande lösning kan vara att satsa på växter i stället. Så länge du kommer ihåg att vattna dina växter kommer dessa att avdunsta vatten på precis samma sätt som skålarna. Levande krukväxter är dessutom trevliga att titta på och tillför friskt syre till hemmet genom fotosyntesen, så i det här fallet är ju fler växter desto bättre.
Om man tycker om att ha någonting kreativt att pyssla med kan även ett akvarium vara en lösning på problemet. Vattnet i akvariet avdunstar hela tiden fukt till det omgivande rummet, samtidigt som det kan vara rogivande att titta på fiskarna och grönskan under ytan. Man bör dock tänka på att det innebär en hel del arbete med underhåll och skötsel av ett akvarium innan man skaffar ett.
Du kan också välja att låta torktumlaren vila under vintermånaderna och i stället hänga upp din tvätt i ett rum där du faktiskt brukar vistas. När tvätten torkar hamnar all fukt i rummet i stället för att ventileras ut. Ett annat enkelt trick är att duscha med öppen dörr, vilket gör att den fuktiga ångan från duschen sprider sig ut i resten av huset och hjälper till att höja luftfuktigheten där den behövs som mest.
Ta hand om huden
Huden har ett naturligt skyddslager av fett som håller den mjuk. Om man duschar länge, varmt och använder starka tvålar, tvättas detta lager bort. En bra strategi under vintern är att duscha lite svalare, kortare och mer sällan, samt att använda en mild duschtvål.
Efter duschen bör man smörja in kroppen med en bra hudlotion. Produkter som innehåller ämnen som karbamid och glycerol är särskilt effektiva eftersom de binder fukt i huden.
Slutligen bör man se över kosten. Fet fisk, nötter och frön innehåller omega-3 som är bra för huden. Om du inte äter fisk regelbundet kan ett tillskott vara en god idé. Även vitaminerna A, B, C, D och E är viktiga byggstenar som stödjer hudens hälsa inifrån och motverkar torr hud på vintern.
