När barnen flyttar hemifrån – glädje och sorg

Livets cirkel

Likt årets årstider går livet i en cirkel. Man föds på våren, växer upp under sommaren. Framåt hösten skördar man frukterna av hur mycket sol och gödsel man har gett sina drömmar och på vintern skrumpnar man ihop och återgår till jorden. Det är likadant för alla, oavsett vilket land man bor i, vilken hudfärg man har eller hur mycket man har på kontot. Memento mori, som man säger, “kom ihåg döden”. Om man inser att man är en del av en större process så kan det bli lättare att hantera de små stegen på vägen.

Att barnen flyttar hemifrån är en stor del av processen. Någonstans där barnets årstid går från vår till sommar är det dags för dem att lämna boet. Man kan märka på ungarna att det börjar bli dags. Det är som att beroendet i hemmet skiftar. När barnen är riktigt små klarar de sig inte själva. Om inte någon skulle trycka in mat i munnen på dem med jämna mellanrum så skulle de inte överleva, och någon behöver dessutom stå beredd på andra sidan när maten har passerat genom deras små kroppar och ta hand om det som kommer ut.

Ju äldre barnen blir desto mindre blir beroendet till dig. Bara detta kan kännas lite jobbigt. De får andra kompisar, de börjar gå i skolan. Ett tag kanske till och med fröken i skolan tar första platsen på favoritlistan. Runt tonåren börjar de bli allt mer självgående och när de börjar närma sig 18 års ålder inser man att de är mer kunniga än man själv är inom vissa områden.

Jag blev till exempel uppläxad för några år sedan av min äldste son för att jag köpte en billig moped till honom som sedan såklart gick sönder. “Inser du inte att om vi hade köpt kvalitet istället så hade vi inte behövt lägga all den här tiden och energin på att laga mopeden. Kvalitet är alltid bättre i det långa loppet.”

Mitt andra barn, lillebror, skaffade flickvän något år efter att storebror flyttade hemifrån. Han lyckades också ta ett mopedkörkort vilket gav honom friheten att lämna hemmet när han ville, trots att vi bor en bit från stan. Helt plötsligt kom jag hem en dag till ett tomt hus.

– Hallå? Jag minns första dagen det hände. Jag blev stående i hallen en lång stund. Jag ropade men fick inget svar och insåg att jag skulle få hela eftermiddagen för mig själv.

Detta var alltså den dagen jag hade sett fram emot när barnen var små. Äntligen skulle jag få tid för mig själv. Äntligen skulle jag kunna ägna mig åt mina egna intressen. Men jag stod kvar i hallen med skorna på.

Mina intressen, ja. Vilka var det nu igen? Under 17 år hade mina intressen varit att se till barnens intressen. Köra till träningar, fixa cyklar, sätta upp studsmatta, laga mat, fixa, dona. Helt plötsligt gick den där önskan om egentid i uppfyllelse, men jag hade ingen aning om vad jag skulle göra med den.

Medelålderskris

Jag tror att det händer mycket med människor vid den här tiden, jag tycker mig se det på folk runt omkring mig. När barnen flyttar hemifrån försvinner den fasta punkten i livet. Som föräldrar har man haft ett mål i livet under 20 år, och det är att barnen ska må bra. Man har (i bästa fall) jobbat tillsammans som ett lag för att försiktigt putta sin avkomma framåt för att bli de fantastiska individer de har utvecklats till och så en vacker dag är de inte kvar.

Vi har två helt olika barn, det ena, han som flyttade hemifrån, tycker om att spela sällskapsspel, den andre gillar det inte alls. En dag precis när han hade flyttat gick jag ner i källaren och utan att tänka mig för tog jag fram spelet Kvacksalvare (rekommenderas) och började gå mot trappan. Efter tre steg stannade jag med spelet i händerna och stirrade ner mot det. Det fanns inte längre någon där som ville spela med mig. Då kom tårarna.

När barnen flyttar hemifrån så blir huset tomt och även om man har turen att bo tillsammans med någon så blir det inte detsamma när man bara är två. Jag kan inte ens föreställa mig hur det känns när man lever ensam. Det blir ett helt annat tempo när det bara är vuxna i huset. Det händer alltid någonting kring barnen. Runt en själv har allting blivit långsamt och sävligt under tiden man har uppfostrat dem. Trots att man fortfarande känner sig som den dagen då de föddes inombords så är det inte samma fart i kroppen längre om man funderar på det.

I den här tomheten som uppstår får man lära känna varandra igen. Många lyckas, men det är också många som upptäcker att den man har bott med de senaste åren inte är samma person som man träffade för 20 år sedan. När föräldrarollerna försvinner och man inte har barnen att hänga upp vardagen på så visar det sig att man inte har så mycket gemensamt.

Jag har inte lyckats hitta någon bra statistik som visar exakt antal år människor har varit gifta när de skiljer sig, och det finns ingen statistik som visar hur gamla barnen är när man skiljer sig. Det man kan konstatera är att kurvan pekar neråt markant efter att man har passerat 55-årsstrecket utan att skilja sig, vilket betyder att chanserna ökar att man håller ihop livet ut, enligt statistik från SCB. Vid det laget har tomheten efter barnen lagt sig och man har antingen funnit varandra eller gått isär.

Intressen – egna och gemensamma

Det är väldigt skönt att ha den här dialogen med sin partner så att man har lite koll på läget. Man behöver inte åka till Spanien heller. Ett par timmar på det lokala kaféet, eller i det egna vardagsrummet fungerar också fint. Prata igenom vad ni tycker är roligt och vad ni vill göra var för sig, och se var det överlappar.

Kanske mynnar det som för så många andra ut i ett MC-kort eller en sportbil när man passerar 50? Det är ingen skam att köra cabriolet när man blir äldre. Eller husbil. Hitta någonting du brinner för!

Tid för träning

En annan sak man inser när barnen flyttar hemifrån är att man får både mer tid och mer pengar att lägga på sig själv. Kanske ser man också sig själv i spegeln och inser att gravitationen har gjort sitt med kroppen sedan barnen föddes. Jag rekommenderar dig verkligen att ta tag i dig själv nu när du har lite tid över. Jag har skrivit en artikel om hur du kommer igång med träning. Jag lyckades faktiskt till och med inspirera mig själv till att börja träna och nu har jag sprungit varje dag i en runstreak på över 60 dagar.

Ett medlemskap på det lokala gymmet kan också vara en bra grej för att få kroppen att komma tillbaka till sin gamla form. Oavsett om du väljer att skilja dig eller om du stannar kvar hos din partner (jag dömer ingen) så kan det vara roligt att göra sig av med den där putande magen. När du både har tid och råd att köpa bra mat så kan du verkligen göra skillnad för din kropp. Satsa på dig själv!

Slutligen kan jag rekommendera våra kosttillskott för de dagarna när du inte orkar lägga tillräckligt mycket sallad på tallriken. För att få ut det mesta av din träning rekommenderar jag att du äter mycket protein, om du väljer att gå till gymmet så ökar kreatin den fysiska prestationen vid kortvarig och högintensiv träning vilket gör att du får ut mer av varje träningspass. Kika gärna också på våra vitaminer och mineraler, till exempel våra multivitaminer som innehåller 100 % av det dagliga rekommenderade intaget av de vanligaste vitaminerna och mineralerna.

Lycka till med ditt nya liv!