Varför får man vårkänslor?

Jag vet inte om det bara är jag, men det är något alldeles speciellt med känslan när solen för första gången strålar in genom de vintersmutsiga fönsterrutorna. Varje år vid den här tiden fylls kroppen av vårkänslor, hopp och glädje. När man ser den första tussilagon eller en klunga vitsippor i diket är det svårt att inte stanna upp och fånle.

Ljuset och tallkottkörteln

Mycket av vårkänslorna kan faktiskt förklaras med kemi. Och en stor del av det hela har att göra med din tallkottkörtel. Du har säkert hört talas om sömnhormonet melatonin, och lyckohormonet serotonin. Men visste du att de båda skapas i samma organ? Tallkottkörteln, epifysen, är ett litet endokrint organ, stort som en ärta, som sitter djupt inne i din hjärna.

Under dagen, när ljuset träffar dina ögon, skickas signaler till tallkottkörteln att producera och lagra serotonin. Serotoninet fungerar här som ett må-bra-hormon som håller dig vaken, fokuserad och glad. När sedan mörkret faller så börjar körteln istället använda enzymet serotonin-N-acetyltransferas för att omvandla det lagrade serotoninet till melatonin. Serotonin och melatonin är alltså som ett ebb och flod som styrs av ljus.

I en studie från 2002 [1] mätte man regelbundet halten av serotonin i blodet på 101 friska män i Melbourne under tre år. Man kunde se att mängden serotonin var direkt knuten till hur mycket solljus männen hade fått under dagen. Temperaturen hade ingenting med resultatet att göra, utan det var bara solljuset som spelade in. Mängden serotonin var mer än sju gånger högre en sommardag än den var på vintern.

När solen börjar titta fram på vårkanten har dina serotoninnivåer legat på en kroniskt låg nivå under hela vintern. När ljuset plötsligt slår till så kommer serotoninet rusande in i ditt blod, jag kan tänka mig att det är nästan som att ta droger. Det är denna kraftiga stegring som vi upplever som vårkänslor, som en ruseffekt eller eufori. Det är som att gå från ett mörkt rum ut i strålande ljus. Du blir bländad av lycka.

Lite senare på året, på sommaren, är serotoninnivåerna stabilt höga. Men eftersom de har legat där ett tag har kroppen hunnit anpassa sig. Du mår generellt bra och är stabilare i humöret, men du får inte samma “kick” varje morgon eftersom utgångsläget redan är högt. Du har vant dig vid det nya normalläget.

Din motivationsföreläsare dopaminet

Om serotoninet är det som gör dig lugn och lycklig, så är dopaminet kemikalien som får dig att faktiskt göra saker. Dopamin kallas ofta för hjärnans belöningssystem, men det är i själva verket mer av en motivationsföreläsare. Det är dopaminet som skapar suget efter att kratta trädgården, tvätta fönstren eller äntligen ta tag i de där nyårslöftena som du inte uppfyllde i januari.

Under den mörka vintern går ditt dopaminsystem på sparlåga. När vi befinner oss i en miljö med lite stimulans och svagt ljus, minskar hjärnans känslighet för belöningar. Det är därför det kändes helt omöjligt att ens tänka på att putsa fönstren i november. Belöningen kändes helt enkelt inte värd ansträngningen.

När våren kommer med ökade nivåer av solljus och serotonin så väcks dina dopaminreceptorer i hjärnan. Studier [2] har visat att ljusexponering kan öka tätheten av dopaminreceptorer, vilket gör oss mer känsliga för positiva upplevelser. Plötsligt blir visionen av en välkrattad gräsmatta eller ett nystädat hem en kraftfull morot. Dopaminet ger dig den mentala energin att gå från tanke till handling.

Det är också dopaminet som förklarar varför vi plötsligt lägger märke till varandra på stan. Våren innebär nya dofter, starkare färger och fler sociala interaktioner som tillsammans arbetar för att starta produktionen av dopamin. När systemet går på högvarv blir vi mer nyfikna och sökande, vilket är naturens sätt att se till att vi inte bara stannar inne i grottan utan går ut och knyter nya kontakter eller kanske till och med hittar en partner.

Man kan säga att serotoninet ger dig det inre lugnet att njuta av vårsolen, medan dopaminet ger dig den där sprittande rastlösheten som gör att du inte kan sitta still. Det är kombinationen av dessa två, en euforisk glädje och en obändig drivkraft, som utgör det vi i dagligt tal kallar för vårkänslor.

Attraktionskraften av D-vitamin

Det är inte bara ljuset i sig som påverkar oss. Solens strålar sätter också igång en kemisk fabrik i vår hud som producerar D-vitamin. Man brukar ofta kalla D-vitamin för ett vitamin, men i själva verket fungerar det mer som en grogrund för dina hormoner som styr hundratals processer i kroppen. Och när det kommer till vårkänslor, ligger faktiskt D-vitaminet bakom en hel del av det som händer med våra könshormoner. Du kan förresten läsa mer om D-vitamin här.

Även om studien fokuserade på män, vet vi att D-vitamin spelar en liknande roll för kvinnors hormonbalans och produktionen av östrogen. Det här ger en biologisk förklaring till varför vi plötsligt vill gå ut till en uteservering och träffa folk. När testosteronet och östrogenet stiger, ökar också vår sociala drivkraft, vårt självförtroende och vårt intresse för att knyta kontakter.

Så när du tycker att folk på stan plötsligt ser vackrare ut, är det kanske inte bara för att du blir bländad det milda solljuset. Det är din kropp som har blivit boostad av D-vitamin och därför har skruvat upp din biologiska sökare. Naturen ser till att vi, precis som flyttfåglarna och tussilagon, blir som mest aktiva och reproduktiva precis när förutsättningarna är som bäst. Solskenet genom fönstret är alltså startskottet för en hormonell upprustning som får oss att vilja gå ut, synas och mötas igen efter vintervilan.

Källor

1. The Lancet – GW Lambert (2002), Effect of sunlight and season on serotonin turnover in the brain
2. PubMed – Hsiang-Yi Tsai (2011), Sunshine-exposure variation of human striatal dopamine D(2)/D(3) receptor availability in healthy volunteers
3. PubMed – E Wehr (2010), Association of vitamin D status with serum androgen levels in men