För mig som är gammal student är Valborg en trevlig tillställning. Innan jag insåg hur rysligt dålig studiekaraktär jag hade så studerade jag ett år i Uppsala. Där tar man Valborg på allvar, med forsränning i Fyrisån, champagnegalopp på nationerna, sillunch och mösspåtagning vid Carolinabacken, följt av vårsånger på trappan till Carolina Rediviva. Sköna Maj, välkommen, sjunger man, men så välkommen var inte första maj om man hade gått helhjärtat in i valborgsfirandet.
Vi hade en diskussion hemma häromdagen kring just första maj, där min fru förmodade att första maj var en helgdag som var skapad av arbetarrörelsen. Hon hade hört på radion att 300 000 människor förväntades gå ut och demonstrera i år, vilket hon tyckte var lite. Jag tyckte det var ganska mycket. Vi funderade en stund över om det var tillräckligt många för att behålla första maj som en röd dag. Men sedan började jag fundera. Varför firar man Valborg och första maj över huvud taget?
Innehåll
Valborg
Om vi börjar med Valborg. Namnet kommer från Sankta Walpurgis som föddes i Devonshire, England, runt 710. Enligt legenden var hon en engelsk prinsessa och välutbildad nunna som reste till Tyskland för att hjälpa till att införa kristendomen där. Walpurgis hade enligt Wikipedia [1] undervisats av nunnor i 26 år innan hon lämnade England, och var ovanligt bildad för den tiden. Tack vare detta kunde hon skriva skrifter på latin om sina bröders liv och resor och anses därför ofta vara den första kända författarinnan i både England och Tyskland.

Walpurgis helgonförklarades år 870, ungefär 100 år efter hennes död, och när hennes kvarlevor flyttades till Eichstätt den 1 maj gav detta upphov till det datum vi idag förknippar med hennes försvenskade namn, Valborg. Under medeltiden växte en mytomspunnen kult fram kring hennes grav, ur vilken det sades rinna mirakulös och helande olja.
Men själva firandet av Valborg är faktiskt äldre än så, åtminstone om man får tro en digitaliserad artikel från Bärglagsbladet från 1979 [2]. Där skriver Per Arne Säwén att den merovingiske* kungen Pipin, även kallad Pipin den lille, flyttade den gamla romerska vårfesten Campus Martii från den första mars till den första maj, och därigenom fick den såklart byta namn till Campus Maiius. Så själva firandet förekom redan innan Sankta Walpurgis, men de kristna har så listigt förvandlat gamla hedniska festtillfällen till sina egna under åren.
* Den merovingiska dynastin var en frankisk kungaätt som regerade i nuvarande Frankrike, Belgien och Tyskland från 400-talet fram till mitten av 700-talet.

Under firandet av 1 maj tände man stora brasor på kvällen. De vidskepliga hävdar att det var en spöknatt. I Tyskland åkte häxorna på sina kvastar och getabockar till Brocken, medan de svenska häxorna åkte till Blåkulla för att fira våren tillsammans med Hin Håle själv. Eldarna var till för att skydda sig från dessa trolltyg. En annan teori är att man släppte ut alla sina tamdjur ur ladorna vid den här tiden och ville skrämma vilda djur på flykten.
Enligt artikeln finns det inga källmaterial som pratar om valborgsmässofirande innan början av 1700-talet. Inte ens den “eljest så välunderrättade Olaus Magnus” skrev någonting om Valborg i sin gamla nordiska krönika från 1500-talet. Så att fira Valborg verkar vara en ganska ny tillställning. Eller?
Första maj-festen

När jag sökte ännu närmare källan hittade jag en gammal skrift från Martin P:n Nilsson från 1937 [3]. Så kul! “Om första-maj-festen har det skrivits ganska mycket och ganska ofta”, skriver han. “Festen framställs ofta som den stora vårfesten, som firas för livets återuppvaknande och förnyelse. Dess karakteristiska symbol är livsgrenen, som av den fått namnet majgrenen. I sydligare länder uppträder denna i den ståtligare formen av majstång, vilken vi flyttat till Midsommar”. Det där har jag funderat på tidigare, varför det ibland kallas majstång!
Valborgsfirandet nämns inte alls i texten, förutom i stycket “I gamla Sverige har majgrevefesten icke fattat fast fot, ehuru den omtalas på Gustav Vasas tid, vilket torde vara förklaringen till att majfesten där saknas och ersättes av Valborgsmässoaftonens eldar.” Istället nämns ett annat helgon, Sankt Evermar. Om jag sammanfattar ett långt stycke:
I den belgiska byn Russon, firas än idag den första maj en fest, Ruttenmei (Ja, den finns faktiskt kvar än idag, under namnet Sint Evermarus) av samma art som beskrivits under namnet Pfingstritt, Pfingstkönikg, Pfingstlümmel. I Rutten har festen anknutits till ett annars okänt helgon, Sankt Evermar. Särskilt värdefullt är att vi så tidigt som 1000-talet, kanske 900-talet har belägg för en folkfest 1 maj som varit så populär att den tvingat biskoparna att trots stor motsträvighet sanktionera den genom erkännandet av ett av folkfantasien uppdiktat helgon. Biskoparna visste väl, att S. Evermar aldrig existerat. Han är uppenbarligen en projektion av festen.
Nilsson ger stöd för det Säwén skrev i sin artikel. Han menar på att fransmännen en gång om året, den första mars, samlade sina trupper för att mönstra dem. Gregorius av Tours säger om konung Chlodvig, att han om våren befallde hela hären att infinna sig i full beväpning för att uppvisa sina vapens glans i Campo Martio. År 755 flyttade man dock denna mönstring till 1 maj.
Det är lustigt tycker jag att både midsommarfirandet och påskfirandet har snott så mycket från första maj-festen! Från början verkar ju allting bara vara en stor manifestation för att fira sina vårkänslor!
Demonstrationståg
Första maj är arbetarrörelsens internationella helgdag och enligt Wikipedia [4] grundades traditionen med demonstrationståg år 1890 som ett sätt att få igenom 8 timmars arbetsdag. Vid den här tiden jobbade man ofta 10-12 timmar om dagen, även på lördagar. Det tog hela 29 år för arbetarrörelsen att driva igenom sin lobbyverksamhet, men år 1919 klubbade riksdagen igenom en lag som sade att vi hade 8 timmars arbetsdagar. Nu för tiden jobbar de flesta bara måndag till fredag, men när 8 timmars arbetsdag infördes 1920 var det 48 timmar arbete per vecka som gällde. Man arbetade även på lördagar.

Det är framför allt medlemmar från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som demonstrerar, även om man under åren har sett demonstrationer från andra organisationer som nykterhetsrörelsen, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och till och med naziströrelsen.
Det är svårt att få en uppfattning om hur många som faktiskt demonstrerar. På nätet kan man hitta olika källor som ger olika svar kring de största städerna, Stockholm, Göteborg och Malmö, men det förekommer demonstrationståg även i de mindre städerna. Det är också svårt att få en korrekt siffra, eftersom statsvetare har konstaterat att arrangörerna ofta lägger på lite moms på antalet deltagare i tågen. De säger att det är lite fler som tågade än det faktiska deltagarantalet.
Enligt Dagens Arena [5] har 17 procent av svenskarna någon gång gått i ett första maj-tåg. Av de tillfrågade hade 2,2 procent deltagit i en första maj-demonstration det senaste året. Eftersom det är nästan exakt 10 miljoner invånare i Sverige betyder det 220 000 personer om statistiken stämmer.
Jag kan hitta en källa som säger att det första demonstrationståget 1890 samlade närmare 100 000 deltagare över hela landet. 2024 deltog 13 000 personer i demonstrationer i Göteborg enligt polisen, SVT nyheter säger att 20 000 demonstrerade i Stockholm samma år. Vänsterpartiet själva säger att 6 000 deltog i deras tåg i Malmö. Totalt runt 40 000 personer i våra tre största städer som totalt har 2.7 miljoner invånare. Om hela Sverige demonstrerar lika mycket som de gör i storstäderna, vilket jag har svårt att tro, så är det 150 000 människor som demonstrerar på 1 maj.
Första maj har för övrigt varit en helgdag, en röd dag, sedan 1939. Namnet på dagen är Arbetarrörelsens internationella högtidsdag, och den uppmärksammas faktiskt av inte mindre än 160 länder världen över, och det är en helgdag i över 100 av dessa. I och med det är det en av världens mest spridda helgdagar, efter nyårsdagen och juldagen.
Jag har ett vagt minne att jag har varit med i, eller kanske bara tittat på, ett demonstrationståg när jag var väldigt liten tillsammans med mormor och morfar i Sandviken. Det måste vara över 40 år sedan i sådana fall! Har du varit med i ett demonstrationståg någon gång? Skriv gärna en kommentar nedan!


