När man var ung hade man ingen aning om vad reflux var. Visst kunde det komma upp lite sura uppstötningar någon gång när man hade ätit för mycket efterrätt, men det var först när man passerade 40 som man fick verkliga problem med reflux. En känsla i halsen som att man har druckit vinäger. Mystiska hostattacker mitt i natten. En klump i halsen som inte går att harkla bort. Och när man vaknar på morgonen känns det som att man har haft en bättre kväll på krogen dagen innan. Torr i munnen, dålig andedräkt och en känsla av att man knappt har sovit. Känner du igen dig? Här är anledningen till att du lider av sura uppstötningar.
Innehåll
Vad är Reflux?
Första gången jag insåg att jag hade problem med reflux var när jag satt vid pianot. Min stressventil är att spela och sjunga musik. Om jag har haft en riktigt dålig dag så brukar faktiskt det bästa botemedlet vara att sätta sig en stund vid pianot och ta i från tårna till någon gammal åttiotalsballad. Den här dagen började jag som vanligt lite försiktigt med att sjunga upp med låga toner, men när jag kommit upp på kanske 75 % av mitt vanliga register så började jag helt plötsligt kraxa som en kråka. Jag kunde inte ta en vettig ton.
Eftersom sången är så pass viktig för mig så blev jag såklart orolig. Jag tänkte att livet är slut (nåja) och sökte faktiskt till och med läkarvård kring detta. För att göra en lång historia kort så var det nu jag för första gången fick lära mig ordet reflux. Såhär hänger det ihop:
- Reflux är den medicinska termen för när surt innehåll från magsäcken, det vill säga mat och magsyra, stiger tillbaka upp i matstrupen. Reflux ger symtom som halsbränna och sura uppstötningar.
- Halsbränna är en brännande känsla bakom bröstbenet, i övre delen av magen, som orsakas av att sur magsaft från magsäcken kommer upp i matstrupen. Den brännande känslan kan stråla upp mot halsen och munnen.
- Sura uppstötningar är själva vätskan, magsyran, som kommer upp i matstrupen och ibland hela vägen upp i svalget. Om magsyran letar sig upp utan att det bränner i bröstet så kallas det “tyst reflux”. Då kan man få symtom som heshet eller klumpkänsla utan att förstå att man lider av reflux.
Reflux är alltså samlingsnamnet för när innehåll går åt fel håll från magsäcken. Halsbränna är den brännande känslan, och sura uppstötningar är när vätskan faktiskt når svalget.
Symtom
Typiska symtom på att man lider av reflux är halsbränna där det känns som en sveda som startar i maggropen och strålar upp bakom bröstbenet mot halsen. Man kan få sura uppstötningar där besk eller sur vätska kommer upp i munnen, ofta när du böjer dig framåt eller lägger dig ner. Ibland kan man få sådana stora besvär att man får smärta i bröstet som kan vara riktigt otäck och förväxlas med hjärtbesvär. Oftast är smärtan mindre ytlig än när man har problem med hjärtat och dyker ofta upp i samband med måltid. Rådfråga läkare om du är osäker!
Det finns också mindre framträdande symtom. Det kan kännas som en klump i halsen, en känsla av att ha någonting där nere som man inte kan svälja bort. Man kan också ha ett ständigt behov av att rensa halsen, speciellt efter måltid eller på morgonen. Om någon säger till dig att du går och harklar dig hela tiden så kan detta vara orsaken.
Det är också vanligt med en torr och envis rethosta som inte beror på förkylning. Själv brukar jag framför allt känna detta på natten. Man vaknar med en skum smak i munnen och hostar utan att det hjälper. Ibland hjälper det att dricka lite vatten så kan man somna om.
Heshet och dålig andedräkt kan också vara tecken på reflux. Rösten kan förändras och man får en sur eller unken smak i munnen, oavsett hur mycket man borstar tänderna. Någonting som jag brukar uppleva under mina värsta perioder som jag inte har läst någon annanstans är att jag får reflux i öronen. Jag får liksom ont i trumhinnan och det börjar klia något oerhört. Örat är kopplat till svalget via örontrumpeten. Det är den lilla kanal mellan svalget och örat som gör att du kan tryckutjämna och bli av med locket för örat när du flyger. När man ligger ner kan magsyran faktiskt leta sig in i det röret och irritera örat.
Magsäcken och dess dörrvakt
Vad är då anledningen till att dessa problem uppstår? Maten som du sväljer passerar genom din matstrupe, ett ungefär 25 centimeter långt rör som ligger mellan lungorna och bakom hjärtat [1]. Genom att en kedja med muskler i strupen jobbar i vågform kommer den fasta maten du äter ner till magsäcken efter runt 10 sekunder, medan dryck når magsäcken redan efter 1 sekund. Dessa muskler gör att du faktiskt kan dricka vatten även när du står på huvudet (youtube)!
När maten når magsäcken så stannar den kvar där i några timmar och knådas runt tillsammans med magsaft så att kroppen ska kunna ta till sig dess näring. Magsaft består huvudsakligen av saltsyra, enzymer, slem och bikarbonat. Saltsyran gör magen extremt sur (pH 1,5-2) för att döda bakterier och starta nedbrytningen av proteiner, medan enzymerna fortsätter proteinbrytningen, och ett skyddande slemlager med bikarbonat skyddar magsäckens väggar från syran och enzymerna.
Totalt bildar kroppen ungefär 2 liter magsaft varje dygn. Det lustiga är att så fort du ser maten, eller känner doften av när grannen steker vitlök, så kommer din mage att förbereda sig för matsmältning genom att börja producera mer magsyra. Detta gör att matsmältningen kan börja i samma sekund som maten når magen.
Längst upp i magsäcken, precis där matstrupen kommer in, sitter en liten ventil. Detta är en ringmuskel som sitter i övre magmunnen men kallas för nedre esofagussfinktern (LES – från engelskans Lower Esophageal Sphincter), eftersom det sitter en övre esofagussfinkter längst upp i strupen. Den här muskeln fungerar som en backventil och dess jobb är att fungera som en dörrvakt. Den ska släppa in saker som kommer uppifrån, men stoppa saker som vill ta sig tillbaka ut.
Det som får den nedre esofagussfinktern att stänga till sig är saltsyran i magsäcken. När miljön i magen blir tillräckligt sur skickas en kemisk signal till dörrvakten om att hålla dörren stängd.
Paradoxen: För lite magsyra
Ett vanligt misstag som man gör är att tro att vi har för mycket magsyra. Man kan köpa receptfria tabletter som neutraliserar syran och dämpar svedan för stunden. Men för många är problemet faktiskt det motsatta: De har för lite magsyra.
Om magsaften inte är tillräckligt sur, kommer dörrvakten att ta ledigt. Han kommer aldrig få den där tydliga ordern att stänga dörren helt. Detta gör att en liten mängd svag magsyra kan skvalpa upp i matstrupen. Den är inte tillräckligt stark för att sköta matsmältningen korrekt, men den är definitivt stark nog för att irritera dina stämband och få dig att kraxa som en kråka när du försöker sjunga.
Hur vet man om man har för lite eller för mycket magsyra? Symtomen överlappar ganska mycket men det finns vissa detaljer som skiljer sig åt. För mycket magsyra ger ofta halsbränna, sura uppstötningar och brännande smärta, medan för lite magsyra kan leda till uppblåsthet, gaser, tidig mättnad, dålig matsmältning och osmält mat i avföringen. Båda två kan orsaka magsmärta, illamående och förändrad aptit. Vill du vara helt säker på vad som är ditt problem så kan en läkare fastställa diagnos med pH-mätning.
Varför får man problem med reflux när man blir äldre?
Det finns flera anledningar till att man får problem med sura uppstötningar och reflux när man blir äldre. Den främsta orsaken är helt enkelt att kroppens vävnader och muskler blir klenare med åldern. När din slutarmuskel (LES) mellan matstrupen och magsäcken blir svagare och mindre effektiv så kommer magsyran lättare läcka upp i matstrupen.
Ett annat vanligt problem är ett så kallat diafragmabråck. Ett bråck är när ett inre organ eller vävnad buktar ut genom en försvagad del av kroppen, eller trycks ut genom sina normala gränser. I det här fallet är det övergången mellan matstrupen och magsäcken, precis där slutarmuskeln sitter, som glider upp genom diafragman, som ju är själva muskeln som skiljer bröstkorgen från buken. Över hälften av alla människor över 50 år kan ha ett diafragmabråck [2] och när det händer försämras slutarmuskelns funktion. Själva bråcket kan dessutom fånga magsyran i matstrupen så att den inte försvinner tillbaka ner i magsäcken.
Andra saker som kan orsaka reflux när man blir äldre är att din matsmältning blir långsammare vilket gör att maten stannar i magsäcken längre. Detta kan skapa ett tryck som ökar risken för uppstötningar. Den saliv som produceras i munhålan kan neutralisera magsyran i matstrupen men när man blir äldre minskar salivproduktionen. Detta kan också leda till större besvär av de sura uppstötningarna. På det hela taget verkar kroppen nästan arbeta aktivt för att gynna dina sura uppstötningar. Men det är inte bara kroppen som ställer till det för dig. En del av omständigheterna kan du faktiskt kontrollera själv.
Andra orsaker till sura uppstötningar
Stress kan i allra högsta grad påverka kroppens muskler, magsyreproduktion och nerverna i mag- tarmkanalen. När man är stressad hamnar kroppen i ett “springa från lejonet”-läge som stör matsmältningen på flera sätt. Stresshormoner som kortisol och adrenalin kan få den nedre esofagussfinktern att slappna av för mycket eller öppnas vid fel tillfälle. Mängden magsyra som produceras påverkas också av stress. Ibland blir det för mycket, ibland blir det för lite. Man spänner ofta magen när man är stressad och det ökade trycket samt att magsäcken arbetar långsammare kan återigen göra att maten ligger kvar i magsäcken för länge och skapar tryck som pressar upp magsaften i matstrupen.
Det du äter påverkar också din reflux [3]. Vissa saker vi älskar – som kaffe, mörk choklad, rödvin och mint – fungerar nästan som en muta på dörrvakten. De får muskeln att slappna av i förtid, även om magen är full. Fet mat gör att maten ligger kvar i magsäcken längre samtidigt som den kan stimulera mer syraproduktion. Kryddstark mat irriterar matstrupen, får slutarmuskeln att slappna av och ökar produktionen av magsyra. Syrlig mat, som ketchup och tomater, innehåller syror som kan irritera magen och slemhinnan i matstrupen, vilket också förvärrar din reflux.
Ofta har man störst problem med reflux på natten. Det innebär att det kan vara smart att förbereda magen för sömnen så att den har så lite som möjligt att göra. Som vi konstaterade kan en full magsäck skapa ett tryck på slutarmuskeln som gör att den släpper igenom magsaft till matstrupen. Genom att äta dagens sista måltid något tidigare så minskas detta tryck. Genom att gå ner lite i vikt kan du minska trycket ännu mer, vilket minskar risken för reflux.
Nu kanske du tror att man kan lura kroppen genom att inte äta alls? En studie [4] visar faktiskt att om man reglerar matintaget till ett ätfönster där man äter mat under 8 timmar och fastar under dygnets övriga 16 timmar så minskar tiden som matstrupen exponerades för syra från 4,3 % till 3,5 %.
Men allting är inte svart eller vitt. Under den muslimska högtiden Ramadan får man inte äta någon fast föda från det att solen går upp tills dess att den går ner. Ändå finns det flera artiklar på nätet med tips om hur man hanterar reflux i samband med Ramadan (till exempel [5]). Jag har själv aldrig firat Ramadan, men det kanske kan vara så att man äter lite för mycket precis innan sänggående? Ätfönstret bör nog stängas lite tidigare på dagen om man vill slippa reflux, alternativt så får man stanna uppe lite längre under den här månaden så att magen hinner tömmas.
Jag vill nämna två grejer till som kan orsaka sura uppstötningar. Rökning är en av dem. Sluta bara. Det andra är tunga lyft! När man lyfter tunga saker ökar trycket på magsäcken vilket kan få magsyran att läcka ut. Särskilt tunga styrkelyft, crunches/sit-ups och aktiviteter som innebär att du är framåtböjd eller ligger ner kan trigga besvär.
Visste du? Reflux är ofta värre när du ligger ner eller böjer dig framåt. Det beror på att gravitationen inte längre hjälper till att hålla nere magsaften när “ventilen” (magmunnen) är försvagad.
Vad kan man göra åt det?
Jag har alltid varit negativt inställd till medicinering. Jag skulle helst vilja äta bra mat och leva ett nyttigt liv och sedan skulle jag vilja att kroppen skulle tacka mig för insatsen genom att fungera som ett väloljat maskineri. När jag förstod att det var reflux som höll mig tillbaka den där gången vid pianot så läste jag på vad jag kunde göra åt saken. Jag är ganska normalbyggd så jag behövde inte gå ner i vikt. Jag röker inte och lyfter inte så tungt när jag tränar. Det som kändes relevant för mig var alltså ätfönstret, kaffet och alkoholen.
Så jag gjorde vad jag kunde. Under åtta veckor drack jag inte en droppe av vare sig kaffe, juice eller alkohol. Jag åt frukost vid 10 och åt lättsmält måltidsersättning vid 17-tiden, vilket gjorde att jag hade ett 7-timmars ätfönster. Efter åtta veckor satte jag mig återigen vid mitt piano för att utvärdera.
Hur det gick? Inte alls! Åtta veckors asketism och avhållsamhet ledde till att jag kraxade precis lika illa som innan. Att följa mina egna tips hjälpte mig inte alls, utan det var först efter 30 dagars medicinering med protonpumpshämmare, ett läkemedel som minskar mängden magsyra, som jag fick tillbaka rösten. Efter detta bekännande känns kanske mina tips värdelösa, men här är några saker som jag faktiskt inte provade.
- En matsked äppelcidervinäger i ett litet glas vatten ca 15–20 minuter före maten kan hjälpa till att sänka pH-värdet i magen så att signalen till dörrvakten blir tydligare.
- Genom att tugga maten extra länge så kommer enzymerna i saliven att hjälpa till att bryta ner maten. Slänger du i dig maten får magen jobba dubbelt så hårt, vilket ökar trycket uppåt.
- Sov på vänster sida så blir det svårare för magsaften att tippa över upp i matstrupen, eftersom magsäcken är böjd åt vänster.
- Höj huvudänden av sängen. En extra kudde kan förvärra problemen genom att trycket på magen ökar. Lägg någonting under benen på sängen så att huvudändan höjs.
- Gör någonting för att minska stressen. Yoga, skogspromenad, andningsövningar, umgås med vänner, eller som jag – en stund vid pianot.
Det kan också nämnas att om man regelbundet medicinerar med protonpumpshämmare så kommer dörrvakten att bli slö. Utan syra får dörrvakten (LES-muskeln) inte signalen att stänga sig ordentligt, vilket kan skapa ett beroende av medicinen för att hålla symtomen borta. Dessutom finns magsyran där av en anledning. Magsyra behövs för att bryta ner proteiner och för att kroppen ska kunna ta upp viktiga ämnen som Vitamin B12, Magnesium, Järn och Kalcium, så vill du att kroppen ska fungera som bäst så är det bästa om du kan få bukt med din reflux utan att medicinera!
Kosttillskott som kan hjälpa
Eftersom magmunnen är en muskel, behöver den magnesium för att kunna slappna av och spännas på rätt sätt. En kropp i magnesiumbrist kan få kramper eller en “slapp” muskulatur där den inte ska vara det.
Zink är väldigt bra när det kommer till att läka och skydda slemhinnor. Om din matstrupe har blivit irriterad av syran hjälper zink till i kroppens reparationsprocess.
En mage i obalans producerar mer gas, och gas skapar ett tryck uppåt (intra-abdominalt tryck) som tvingar upp magmunnen. Genom att hålla tarmfloran glad minskar du det trycket. Här kan probiotika vara en bra produkt för dig!
Kan man träna upp nedre esofagussfinktern?
Om man har blivit slapp i muskulaturen i armen så brukar man gå till gymmet. Efter ett par veckors hård träning med en skivstång så blir muskeln stark och fin igen. Hur är det med din slutarmuskel mellan matstrupe och magsäck, den nedre esofagussfinktern? Kan man träna upp den med och lindra problemen med reflux och sura uppstötningar?
Ja, det går faktiskt, men inte på samma sätt som en biceps på gymmet. Eftersom den nedre esofagussfinktern är en så kallad glatt muskel så kan man inte kontrollera den med viljan. Däremot finns det en annan muskel som sitter precis runt den: diafragman. Genom att träna upp diafragman så kan du skapa ett starkare yttre stöd för magmunnen.
En metod för att träna upp diafragman är djupandning. Lägg en hand på magen. Andas in djupt genom näsan så att magen trycks ut, medan bröstkorgen hålls stilla. Andas ut långsamt genom spända läppar. Detta skapar en bättre vinkel och ett starkare “grepp” runt matstrupen där den passerar genom diafragman.
En annan metod att träna upp diafragman är den svenska uppfinningen IQoro. Jag har inte provat den själv (och vi har inte något reklamsamarbete) men det finns studier som faktiskt tyder på att genom att träna musklerna i munnen, svalget och ner mot diafragman kan man förbättra den neuromuskulära kontrollen av hela sväljkedjan, inklusive magmunnen. Det blir som ett gympass för de inre musklerna. Värt att notera är att den lilla plastbiten är väldigt dyr och att man behöver använda den tre gånger om dagen i sex månader innan man ser full effekt.
Ett tredje sätt att träna upp sin diafragma på är logopediska övningar, eller att sjunga, för att tala klarspråk. Rösten och magen är tätt sammankopplade. Vissa specifika röstövningar (som att “surra” på ett ‘m’ eller göra läpp-bubbel) skapar ett mottryck i halsen som kan hjälpa till att stabilisera tryckförhållandena i matstrupen.
Från kraxande till harmoni – en sista tanke
När jag satt där vid pianot och kände hur rösten svek, kändes det som en förlust av mer än bara toner. Det kändes som att tappa kontrollen över min viktigaste ventil för glädje och avkoppling. Men att förstå reflux handlar om att inse att kroppen inte försöker motarbeta oss – den försöker kommunicera med oss. Den berättar att den behöver mer stöd, mindre stress och rätt näring för att fungera som den ska.
Jag hoppas att mina tips fungerar för dig eller att du åtminstone har lärt dig lite mer om anledningen till varför din mage bråkar med dig.
Lycka till!
Innehållet på denna sida är endast avsett för informativt och utbildande syfte. Texten ersätter inte professionell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Sök alltid vård hos läkare eller annan kvalificerad vårdgivare om du har frågor rörande ett medicinskt tillstånd eller innan du påbörjar en ny hälsorutin eller använder kosttillskott.
