Du känner igen känslan. Vissa morgnar känns det som att ögonlocken väger tre kilo. Sängen är inbjudande varm och mjuk, men plikten kallar. Du reser dig lika smidigt som en zombie ur sin grav och kisar mot dagsljuset, övertygad om att dagen redan är förlorad. Det är då du går till kaffemaskinen, din sista utväg. Fem minuter senare skapar ditt koffein effekt i kroppen och helt plötsligt känns den här dagen hanterbar!
Men jag har själv två problem med kaffe, som i grunden är två sidor av samma mynt. För det första: Jag är inte förtjust i att vara beroende av någonting. Om man har haft en dag där allting har gått i ett sedan man vaknade, kan man framåt eftermiddagen känna en antydan till huvudvärk. Det tar ett tag innan kugghjulen snurrat färdigt: “Just det, jag har inte druckit något kaffe idag!”
Men inte nog med att man inte får dricka för lite kaffe – man får heller inte dricka för mycket. Det är mitt andra problem. Om jag dricker mer än tre koppar kaffe på en dag säger magen ifrån, vänligt men bestämt.
Därför har jag funderat på koffeintabletter. Skulle det kunna vara ett substitut? Ger koffein effekt på samma sätt som kaffe, eller går man miste om någonting när man äter sitt kaffe i pillerform?
Innehåll
Historien om kaffe
Åh, det finns så mycket att säga om kaffe. Det är få drycker som väcker en känsla av vällust bara man tänker på dem, men kaffe är definitivt en av dem. Doften av bönorna. Ljudet av en bryggare. Att hålla näsan över koppen och dra in lukten. Att läppja lite på kaffet och sedan bara luta sig tillbaka och njuta.
Och ofta får man ju kaffet tillsammans med någonting som ytterligare stärker de goda intrycken. En positiv känsla av en karamell, en bulle, ett trevligt sällskap, en stunds lugn och ro eller bara en kortare paus från en hektisk arbetsdag knyts ihop med upplevelsen av att dricka kaffe. Helt plötsligt ger den där koppen exakt samma känsla som allt det där andra tillsammans. Inom psykologin kallas detta för klassisk betingning.
Enligt en artikel i tidningen Populär historia [1] så upptäckte man kaffets uppiggande effekt någon gång på 500-talet i nuvarande Etiopien. På den tiden kokade man inte kaffet, utan istället tuggade man på växtens blad eller bär. Efter ett tag spred sig traditionen till Jemen och de första kaffeodlingarna anlades kring staden Mocka. Det var där som man först började rosta, mala och koka bönorna.
Runt 1550-talet dök de första kaffehusen upp i Istanbul, Turkiet, där de flesta kunderna var “schackspelare och tänkare”. Araberna försökte länge hålla receptet på hur man fick fram det malda kaffet hemligt, så att man kunde få monopol på kaffe, men snart kom hemligheten ut och både England och Holland startade sina egna kaffeodlingar. Britterna på Sri Lanka och holländarna i Indonesien, framför allt på ön Java.
Vi i Sverige fick vänta ända tills mitten av 1600-talet innan vi fick njuta av kaffet, men det blev inte en stor grej förrän Karl XII återvände hem från sin exil i Turkiet 1715. På den tiden var kaffet otroligt exklusivt. Ett halvkilo kostade en årslön för en bonddräng! Priset sjönk däremot med tiden och omkring sekelskiftet 1900 var det en dryck för alla. Redan 1913 importerades 37 000 ton kaffe till Sverige på ett år!
Idag importeras faktiskt bara tre gånger så mycket. 2019 rapporterade Statistiska centralbyrån (SCB) att Sverige importerade cirka 100 000 ton råkaffe per år. Vi svenskar dricker i genomsnitt 8,2 kilo kaffe per år, vilket motsvarar ungefär 3,2 koppar om dagen. Vi är duktiga på att dricka kaffe, men vi är inte bäst i världen. I Finland dricker man 11,9 kilo kaffe per år och person! Vi svenskar kommer blott på en sjätteplats i topplistan efter våra nordiska grannar och Nederländerna. Detta enligt Beans in cup [2].
Koffeinets historia
Det tog lång tid innan man upptäckte att den uppiggande effekten i kaffe, te och choklad berodde på samma kemiska substans. Det var först år 1819 som den tyske kemisten Friedrich Ferdinand Runge lyckades isolera det verksamma ämnet i kaffe. Eftersom den kemiska beteckningen 1,3,7-Trimetylxantin var så besvärlig att säga så gav han det namnet “Kaffein”.
Även nästa steg i koffeinets utveckling har vi tyskarna att tacka för. År 1895 beskrev Hermann Emil Fischer den första totala syntesen – det vill säga en sammanställning av alla separata delar som behövs för framställningen – av koffein, med hjälp av urinsyra som utgångsmaterial. Koffeinet finns alltså inte naturligt i urinsyran från början, men man kan använda delar av urinsyran som byggblock för att bygga upp 1,3,7-Trimetylxantin genom en rad kemiska processer.
Vem tror du drog igång den storskaliga industriella produktionen av koffein då? Jo, det var också tyskarna! Under andra världskriget var det svårt att få tag på kaffe, men de effekter som man får ut av att dricka kaffe ansågs vara gynnsamma för soldater i krig. För att få nytta av koffeinets effekt även utan kaffe så började man helt enkelt att tillverka kaffe i tablettform. Idag säljs flera miljarder koffeintabletter varje år!
Har koffein effekt i kroppen?
Det som skapar koffeinets effekt är att det effektivt blockerar adenosin, som är ett ämne som kroppen tillverkar själv. Adenosin samlas i hjärnan under dagen och skapar en känsla av trötthet. I din hjärna finns det specifika adenosinreceptorer, som en dockningsplats där adenosinet kan lägga till. När tillräckligt många adenosinfarkoster har förtöjts vid sina receptorer blir vi sömniga och till slut somnar vi. Under sömnen bryts adenosin ner och när vi vaknar är vi förhoppningsvis tillbaka på låga nivåer igen.
Koffeinmolekylen är i formen väldigt lik adenosinmolekylen. Det är lite som i den gamla klassiska filmen Independence Day, där (SPOILER ALERT!) rymdgubbarna anfaller jorden, men människorna lyckas flyga in med ett av rymdisarnas egna gamla skepp som har förvarats på Area 51 och docka i moderskeppet. Där har rymdskeppet konstigt nog något av ett USB-interface som är kompatibelt med dem vi har på jorden och man lyckas ladda upp ett virus.
Koffeinmolekylen kan på samma sätt docka vid adenosinreceptorerna och därmed blockerar den den hamnplatsen lika effektivt som en norsk lyxyacht. Det betyder att adenosinet inte kan gå iland där och göra sin grej, utan den får fortsätta segla runt i hjärnan och leta efter en annan kajplats att lägga till på. Eftersom receptorerna är upptagna av koffein kan de inte längre aktiveras av adenosinet. Som ett resultat uteblir den kemiska signalen om trötthet, och du känner dig mer vaken och alert.
Om du av misstag skulle få i dig kaffe för sent på kvällen och får problem med att sova, så finns det några trick du kan använda dig av. Jag har skrivit en artikel om hur man kan somna på 5 minuter.
Hur snabbt ger koffein effekt?
Enligt Sleep foundation [3] börjar man känna av koffeinets effekt efter ungefär 30 minuter. Klassisk betingning (vi pratade om det nyss: positiva tankar som kopplas till annat) gör dock att jag tycker att det räcker att man får koppen i handen så känner man sig lite piggare. Det tar sedan runt fem timmar för kroppen att bryta ner koffeinet så pass mycket så att effekten börjar avta.
Det finns såklart en hel del yttre omständigheter som styr hur mycket effekt koffeinet ger. Det mest uppenbara är såklart att ju mer koffein du får i dig desto längre sitter effekten i. Tre koppar kaffe i snabb rad innan sänggående är förmodligen inte det smartaste om du vill sova gott. En annan sak som styr hur snabbt din kropp bryter ner koffeinet är din genetiska uppsättning. Vissa människor är bättre lämpade att bryta ner koffein än andra. Man bygger dessutom upp en motståndskraft mot koffein över tid. Om du tillhör dem som dricker väldigt mycket kaffe så kommer den totala koffeineffekten av en kopp vara mindre än för den som dricker kaffe sällan.
Allt det här känns ganska logiskt, men något som är mindre logiskt är att nikotin kan förkorta koffeinets halveringstid med upp till 50 %! De som röker eller snusar mycket behöver alltså dricka dubbelt så mycket kaffe för att få samma effekt. Även detta enligt Sleep foundation.
Lika förvånande är att gravida kvinnor har det motsatta problemet. I senare stadier av graviditet så bränner man koffein långsammare, med en halveringstid som är dubbelt så lång jämfört med den allmänna befolkningen. Nu måste du ju ändå erkänna att du har lärt dig något nytt!
De mörka sidorna av kaffet
Det är dock inte bara positiva effekter av att dricka kaffe. Vi var tidigare inne på sömnproblem. Dricker man mycket kaffe kan man få hjärtklappning, muskeldarrningar, oro och illamående. Kaffet kan dessutom ge ett höjt blodtryck, höjt kolesterol och problem med magen med till exempel sura uppstötningar. Slutligen så kan man uppleva en riktig kaffekrasch när koffeinet till slut släpper och man upplever en kraftig trötthetskänsla.
Det är det här som jag pratade om inledningsvis och det är nu vi har kommit fram till pudelns kärna. Om man får koffeinets effekt från en tablett, kommer man då att uppleva alla de negativa effekterna som jag har nämnt ovan?
Den tråkiga nyheten är att de flesta negativa effekterna av kaffet faktiskt sitter i själva koffeinet. Men! Det finns två undantag!
Vissa av problemen med magen och magsmältningen orsakas av kaffets höga syrahalt. Kaffet innehåller flera syror som till exempel klorogensyror och kininsyror, som kan göra att det produceras mycket magsyra i magen. Detta kan leda till sura uppstötningar (reflux) och halsbränna. Det kan också vara irriterande för magen och slemhinnor. Dessutom innehåller kaffet melanoidiner som tillsammans med klorogensyrorna bidrar till ökad tarmmotilitet, ett fantastiskt ord som betyder tarmens rörelser och förmåga att transportera avfall framåt. På ren svenska: kaffe gör att du måste gå och bajsa!
Ofiltrerat kaffe, det som kommer som kokkaffe, presskaffe och espresso, innehåller diterpenerna (organiska ämnen) cafestol och kahweol. Dessa ämnen har visat sig kunna höja LDL-kolesterolet (det “onda” kolesterolet). Om du däremot dricker vanligt bryggkaffe som filtreras genom ett pappersfilter så försvinner dessa ämnen nästan helt.
Visst ger koffein effekt – Tabletten vinner över kaffet (om du vill undvika magproblem!)
Då har det blivit dags att summera. Rent koffein i form av en tablett ger alltså exakt samma negativa effekter som kaffe, men om du har problem med sura uppstötningar, halsbränna eller högt LDL-kolesterol kan det alltså vara listigt att byta till koffein i tablettform!
Men jag garanterar dig att doften från den tabletten inte kommer att ge dig samma varma känsla i kroppen som en rykande härlig kopp med nybryggt kaffe!
Källor
- Populär historia – Så blev kaffet Sveriges nationaldryck
- Beans in cup – I vilket land dricker man mest kaffe?
- Sleep foundation – Caffeine and Sleep
