Ibland händer det grejer som man inte hade planerat. Bilen går sönder, man halkar på höstlöv och river sönder sina byxor på väg till jobbet (true story!), man sätter sig på sina glasögon eller så drabbas man av intensiv allergi från björkpollen när våren slår till. Vissa utgifter kan man inte ducka för. Om man måste ta sig till jobbet behöver man ha en bil, eller så får man snabbt försöka få tag i en cykel eller busskort. Och tro mig, man vill inte gå till jobbet med blodiga byxor med ett stort hål i.
Det är inte alltid det finns pengar på kontot. Som man brukar säga så är det ibland väldigt mycket månad kvar i slutet av pengarna. Om skiten träffar fläkten behöver man därför ha en liten hög med pengar liggandes för oförutsedda händelser, ett buffertsparande. Hur mycket pengar man behöver i sitt buffertsparande skiftar från person till person, men vi kan väl prata lite om vår ekonomi och se om vi kan komma fram till en plan för om det skulle hända någonting dyrt?
Innehåll
Svenskarnas sparande
Finansinspektionen ger varje år ut en rapport om svenskarnas sparande [1]. Den innehåller en hel del intressant läsning. Bland annat kan man se att pengar är väldigt ojämnt fördelade i Sverige. Ungefär 5 % av svenskarna äger hälften av alla tillgångar. Siffran fungerar också tvärtom, den hälften av svenskarna som har minst pengar äger mindre än 5 % av totalen.
Man kan också se att ungefär hälften av alla svenskar har mindre än 10 000 kronor på sitt sparkonto, 30 % av svenskarna har inga fonder och 60 % har inga aktier. Rapporten säger ingenting om hur många som är med i alla tre grupperna, det vill säga hur många som har ett totalt sparande på under 10 000 kronor, men jag misstänker att det är en ganska stor del av de som inte har fonder som inte heller har vare sig aktier eller ett sparkonto.
Jag har tidigare skrivit en artikel om lön och lycka, där jag länkade till en rapport som berättade att människor är som allra lyckligast när de har ett sparkapital någonstans mellan 100 000 och 300 000. Jag vet inte var du befinner dig i din ekonomiska resa, för vissa är den summan helt utom räckhåll. Men enligt rapporten i den artikeln ökade lyckan nästan linjärt från första sparkronan upp till 300 000, så redan ett litet buffertsparande kan göra dig lyckligare. Eller så handlar det om att vara mindre olycklig. Att känna oro över ekonomin är ingen härlig känsla.
Buffertsparande till plåster
I vår artikel om Maslows Behovstrappa, konstaterade vi att trygghet är ett av de mest grundläggande behoven. Den ekonomiska tryggheten i att kunna gå ut på stan och köpa plåster och ett par nya byxor om man har ramlat är en bra början, även i slutet av månaden. En första nivå i vår planering är plåsterbudgeten. Tusen kronor borde alla ha på ett sparkonto, även den som inte är intresserad av ekonomi.
Jag sticker till och med ut hakan och säger 10 000. Om bilen går sönder, om du biter sönder en tand eller behöver en ny ugn behöver du kunna få loss dessa pengar. Känns det omöjligt? Vi måste kanske börja med att kolla på vad som kommer in på kontot.
Jag gillar statistik, jag ber om ursäkt. Statistiska centralbyrån, som numera heter Statistikmyndigheten SCB, listar varje år en massa intressant statistik, bland annat kring inkomster för personer i Sverige [2]. De konstaterar att för 2024 var medianlönen 366 900 kronor för kvinnor och 438 900 för män.
Medelvärde eller Median
Det finns två sätt att beräkna medeltal på, medelvärde och median.
Medelvärdet räknas ut genom att räkna ihop hur mycket alla personer i hela Sverige tjänar och sedan dela det med antalet.
Medianen räknas ut genom att ställa alla svenskar i en lång kö, den som tjänar mest står längst fram, den som tjänar minst står längst bak. Sedan går man till den svensk som står exakt i mitten av kön och frågar hur mycket hen tjänar. Det är medianvärdet.
När det kommer till lön kan det kännas konstigt om man använder sig av medelvärdet i och med det vi konstaterade tidigare, att 5 % av befolkningen har hälften av tillgångarna. Enligt LO tjänar en topp-VD lika mycket som 77 industriarbetare. Oftast tittar man på medianlönen.
Sett till månadslön så var medellönen 2024 för övrigt 41 600, medan medianlönen var 37 100 enligt SCB.
Lönekurvan är formad som en båge, där man tjänar som minst i 20-årsåldern, medan man tjänar som mest runt 50-55 års ålder. Därefter vänder kurvan neråt igen, förmodligen på grund av att människor börjar gå i pension vid den åldern. Man kan se en tydlig skillnad mellan utbildningsnivå, där den som har eftergymnasial utbildning tjänar dubbelt så mycket som den som slutade studera innan gymnasiet.
Man kan också klicka runt på sidan och hitta intressant data kring löneutveckling och relativ löneutveckling. I dokumentet “Sammanräknad förvärvsinkomst i decilgrupper” läser jag att 10 % av svenskarna som är äldre än 20 år tjänar mindre än 32 559 kr per år. Då är det svårt att spara någonting. 30 % tjänar mindre än 221 598 kr per år, där går det att spara lite. Tjänar du som medianlönen eller mer har du inga ursäkter för att inte ha ett buffertsparande.
Krockkudden, lite större buffertsparande
Om bilen inte bara går sönder utan helt dör, eller om kylskåpet ger upp så räcker kanske inte 10 000 heller. Allt detta beror på hur du bor. Bor du i en hyresrätt så kommer det magiskt att dyka upp ett nytt kylskåp efter ett telefonsamtal. Bor du i bostadsrätt eller hus så behöver du själv stå för fiolerna. I det fallet är det kritiskt att ha ett buffertsparande om man ska kunna sova gott på natten!
Låt oss prata kronor och ören. Om du ligger i de undre 30 % och tjänar 221 598 kronor per år, har en skattetabell på 34 och är medlem i svenska kyrkan så får du enligt skatteverket ut 15 350 kronor i månaden. Om du istället har medianlönen för kvinnor och män, 401 400, kommer du att få ut 26 465 enligt samma förutsättningar.
Hur mycket kan man spara från detta belopp? Ja, det beror ju helt på hur mycket andra utgifter du har. Om vi säger att du vill spara ihop 10 000 kronor i ett första steg, så påstår jag att även om du får ut 15 350 så kan du lägga undan 200 kronor i månaden. Hemligheten är att betala dig själv först. Skapa en månadsöverföring som går så fort du får lönen och sätts in på ditt buffertsparande. Nästa hemlighet är att inte börja nalla på pengarna när lönen är slut. Att bardisken är tömd är inte ett nödläge som gör att man får plocka från sparkontot!
Om inget oförutsett händer så kommer det ta dig drygt 4 år att spara ihop till din buffert. Det är ärligt talat ganska lång tid. Ökar du till 416 kronor blir det istället exakt två år. Allting handlar om hur mycket du kan undvara av det du brukar köpa.
Låna av ditt framtida jag
Ett sätt att successivt öka sitt sparande på är att låna från sitt framtida jag. Jag som gillar jämna nummer, om jag hade fått ut 15 350 kronor efter skatt så hade jag satt in 350 kronor varje månad på mitt buffertsparande. Då hade jag haft exakt 15 000 kronor kvar att göra vad jag vill för, om man nu kan säga att elräkningar är det jag vill… Hur som helst.
En gång om året får man förhoppningsvis löneförhöjning. Säg att din lön höjs med 2 %, vilken otroligt snål arbetsgivare! Då kommer du få ut lite drygt 300 kronor till varje månad, 15 650. Men du som är van att leva på 15 000 kommer inte märka så stor skillnad på de här 300 kronorna, därför kan du se till att du och ditt buffertsparande får dela på löneförhöjningen. Av de 300 kronorna extra du får ut nästa lön så får du själv behålla hälften, 150 kronor, medan ditt buffertsparande får den andra hälften.
På så vis får du själv en liten guldkant i form av en extra kebabpizza, medan ditt sparande ökar med lika mycket. Helt plötsligt sparar du 500 kronor i månaden och kan nå upp till 10 000 på bara lite drygt ett och ett halvt år.
Det är nämligen någonting konstigt med löneökningar. På den tiden jag gick i högskolan så fick jag ut 7 000 kronor i månaden i studielån. När allting var betalt hade jag alltid ungefär 2 300 kronor kvar till att göra vad jag ville med. Idag, 30 år senare, har jag fått mina 2 % i årlig löneutveckling sedan dess men jag har fortfarande bara 2 300 kronor kvar att göra vad jag vill med varje månad. På något sätt anpassar man sig hela tiden efter hur mycket man tjänar. Genom att låta en del av lönen försvinna innan man fattar att man har den så lurar man hjärnan att spendera mindre.
Sova gott om natten-nivån
Om du själv äger ditt hus där värmepannan kan gå sönder, där taket kan börja läcka eller det börjar bli dags att måla om så har jag lite dåliga nyheter. Det räcker inte med ett litet buffertsparande, utan här behöver du förmodligen ha ungefär tre månadslöner på banken. Som jag nämnde tidigare blir man lyckligare upp till ett sparkapital runt 100 000-300 000, och jag misstänker att det är husägarna med gamla värmepannor som står för den statistiken. Man sover bättre på natten när man inte ser en sedelbunt med vingar flyga iväg framför sig varje gång man hör ett konstigt ljud från elementen.
Hur sparar man ihop så mycket pengar? Ja, ärligt talat så tror jag inte att det räcker med 200 kronor för att komma upp i den här nivån, men om du äger ett hus så tjänar du förhoppningsvis mer än de undre 30 procenten. Börja med en nivå som känns bra för dig. 1 000 kronor ger 100 000 på 100 månader, vilket motsvarar 8 år. Med 2 000 tar det hälften så lång tid. Det viktiga är att du börjar.
Använder du mitt trick med att låna av ditt framtida jag så kommer du lägga 1 000 kronor i månaden idag, men med 2 % löneutveckling kommer du lägga 2 377 om fem år, och du kommer att ha passerat 100 000 kronor efter 4 år och 3 månader. Om du fortsätter så i ytterligare 15 år med samma löneutveckling kommer du att lägga undan 5 576 kr i månaden och ha ett totalt sparande på 611 000 kronor!
Ränta på ränta
Hur ska man spara sina pengar då? Fonder eller sparkonto? Det här kanske är ett ämne för en annan artikel, och det finns många andra som har väldigt bra synpunkter. Personligen tänker jag såhär, och här ska man säga att historisk avkastning inte är en garanti för framtida vinst.
Bor man i lägenhet och tjänar lite mindre tycker jag att man bör ha 10 000 kronor på ett buffertkonto, detta bör vara ett rent sparkonto, kanske med någon procents ränta. Det viktiga är att man kan ta ut pengar med kort varsel. På en del konton, till exempel hos nätmäklare, tar det 1-2 dagar att plocka ut pengarna. Det kanske inte är så dumt, så att man inte plockar från sitt buffertsparande i krogkön eller när man ser en fräsig ny TV i reklambladet. Med 1-2 dagars betänketid kanske det är lättare att låta pengarna sitta kvar?
Bor man i bostadsrätt finns det lite mer saker som kan gå sönder, men i ärlighetens namn är det inte så stora kostnader det handlar om. Här kanske 20 000-50 000 är ett lämpligt belopp? Du vet säkert var denna nivå ligger själv. Om den dyraste grejen skulle gå sönder, vad skulle den kosta?
Jag som bor i hus tittade precis på en ny värmepanna. Efter komponentkrisen i samband med Covid så har priserna aldrig riktigt kommit ner i nivå och nu kostar exakt samma panna nästan dubbelt så mycket som den gjorde för 5 år sedan. Som husägare bör man nog ha en buffert på de 100 000-300 000 som jag nämnde.
Men när man kommer upp i högre nivåer, säg över 100 000, så kan det vara intressant att börja snegla lite på fonder. Fonder kan gå upp och ner under åren, det värsta fallet historiskt sett har varit på över 50 %. Om du hade satt in dina 100 000 där så skulle de ett år senare varit värda mindre än 50 000. Det hade inte varit roligt. Därför bör kapital som du behöver inom 1-2 år alltid finnas tillgängligt på ett sparkonto.
Men i genomsnitt har börsen gått upp med över 8 % per år enligt Avanza. Det kanske inte låter mycket, men om du sätter in 100 kronor första året, så kommer räntan att ge dig 8 kronor. Nästa år kommer du få ränta på 108 kronor, vilket ger 8.64 i ränta. Skillnaden är inte stor, men efter 9 år kommer du ha dubblerat din hundralapp! Nu äger du 200 kronor som ger dig 16 kronor i ränta. Efter 9 år till har du 400 kronor. Efter 9 år till har du 800 kronor. När det har gått 34 år så har din hundralapp förvandlats till en tusenlapp, tio gånger mer!
Det här kommer jag skriva mer om en annan gång, men tills dess är min rekommendation, spara pengarna som du tror att du behöver på kort sikt, 1-2 år, i ett vanligt sparkonto med ränta. Spara pengar som du vill ha längre fram, om 5-10 år, i indexfonder med låg avgift. Det är min rekommendation för ditt buffertsparande!
