När jag växte upp var det inte självklart att man fick ost på smörgåsen i slutet av månaden. Lönen räckte helt enkelt inte till, men jag kan inte minnas att jag var särskilt bekymrad över det, kanske för att det inte var jag själv som stod för utgifterna. Att inte ha tillräckligt med pengar när månaden är slut kan vara bekymmersamt, och många skulle säkert känna sig lugnare om de hade lite mer på kontot. Men finns det verkligen ett linjärt samband mellan lön och lycka? Blir man verkligen lyckligare ju högre lön man har?
Innehåll
Lön och lycka
Det finns många som har forskat på lön och lycka. En av de mer omtalade studierna skrevs av nobelprisvinnaren Daniel Kahneman år 2010 [1]. I den undersökte forskarna om pengar kan köpa lycka genom att analysera över 450 000 enkätsvar från amerikanska invånare.
Det första man behövde göra var att bestämma vad lycka är för någonting. Man kom fram till att lycka kan definieras som två olika typer av välbefinnande. De kategoriserade den ena sidan som övergripande livsutvärdering, vilket skulle kunna sammanfattas som hur nöjda vi är med livet när vi stannar upp och tänker efter. Den andra typen av lycka är det emotionella välbefinnandet, som snarare handlar om våra vardagliga upplevelser av känslor som glädje, stress och ilska. Man kom fram till att brist på pengar gör att man har svårare att ta sig igenom motgångar som sjukdom eller skilsmässa, och att låga inkomster i genomsnitt ger både en sämre syn på livet och ett sämre välmående.
Den övergripande livsutvärderingen fortsätter att stiga stadigt i takt med en ökande lön. Ju högre inkomst du har, desto mer nöjd är du generellt med livet. Men det emotionella välbefinnandet visar ett helt annat mönster. Enligt studien ökar din vardagliga lycka med högre lön, men bara upp till en viss gräns. När amerikanerna passerar 75 000 dollar i årslön planar kurvan ut, och mer lön gav varken mer glädje eller mindre stress i vardagen. Slutsatsen i studien blev att hög inkomst ger livstillfredsställelse, men inte nödvändigtvis mer vardagslycka när ens grundläggande ekonomiska behov väl är täckta.
Elva år senare, år 2021, kom en ny studie från Matthew Killingsworth [2] som visade någonting helt annat kring lön och lycka. I studien från 2010 fick deltagarna minnas i efterhand hur de mått dagen innan, men i den här nya studien använde man en app för att samla in över 1,7 miljoner realtidsrapporter om det exakta känsloläget från drygt 33 000 arbetande amerikaner. Man använde också en skala istället för ja/nej-frågor, och i denna studie såg man en tydlig ökning av både livsutvärdering och emotionellt välbefinnande i takt med att inkomsten steg.
Här fanns inga som helst bevis för att den vardagliga lyckan skulle plana ut vid 75 000 dollar. Välbefinnandet fortsatte att stiga i oförminskad takt även hos höginkomsttagare.
För att en gång för alla lösa konflikten mellan de två studierna genomförde Kahneman och Killingsworth ett gemensamt forskningssamarbete som publicerades 2023 [3]. De gick igenom alla sina data och tittade närmare på varför de fick så olika resultat. Genom att dela in personerna i undersökningen i fem grupper, baserat på hur lyckliga de generellt var, fick man fram intressanta resultat.
Det visade sig att den femtedel som kände sig riktigt olycklig visade ett tydligt samband mellan lycka och lön vid en inkomst upp till runt 100 000 dollar per år (vilket motsvarar de 75 000 dollar som den första studien visade, justerat för inflation). Därefter blev de inte lyckligare av högre lön.
De övriga fyra femtedelarna, de som från början kände sig ganska lyckliga, visade istället en linjär ökning av emotionellt välbefinnande som blev bättre och bättre ju mer de tjänade. Faktum är att den femtedel som var allra lyckligast från början ökade sin lyckonivå med 5 procentenheter när de gick från en årsinkomst på 15 000 dollar till 250 000 dollar.
Om jag själv tittar på grafen kring lön och lycka som visas i studien tycker jag mig se ett annat mönster. För mig ser det ut som att alla grupper blir 5 procentenheter lyckligare när lönen ökar från 15 000 dollar till 250 000 dollar. Skillnaden är att de mest olyckliga har en tydlig ökning i början, mellan 15 000 och 100 000, som sedan avtar, medan de mest lyckliga har en mer blygsam ökning från de lägre nivåerna som sedan tilltar mer när lönen går upp över 100 000.
Slutsatsen av studierna tycks ändå vara att högre lön ger oss ett bättre välbefinnande.
Pengar och lycka
På Handelshögskolan i Stockholm finns det ett forskningscenter som forskar på lycka. Det kallas för Center for Wellbeing, Welfare and Happiness och leds av den välkände lyckoforskaren Micael Dahlén. Forskningscentret finansieras av donationer och stöd från ett antal stiftelser, bland andra några av Sparbankerna. Som en motprestation för stödet har Swedbank och forskningscentret tillsammans publicerat en PowerPoint-presentation kring just pengar och lycka [4] som är väldigt intressant.
I den kan man läsa att man generellt blir lyckligare när man blir äldre. På en tiogradig skala för hur lycklig man känner sig på det stora hela är svenskarnas genomsnitt 6,87. Lyckligast är de som är 65 år och äldre, med ett genomsnitt på 7,72. Lägst genomsnitt har unga vuxna, med 6,41. Tabellen verkar, såvitt jag kan förstå, baseras på en internationell studie från 2026 [5] där olika länder har genomfört en undersökning bland sina invånare om hur lyckliga de är. I Sverige deltog 15 000 personer och man kan konstatera att Sverige är ett av de lyckligaste länderna i världen.
Däremot säger studien att det är stor skillnad mellan de yngre och de äldre. Ålderskategorin 18–24 år har lägst nivåer av lycka, mening och ekonomisk stabilitet, samtidigt som de upplever högst grad av psykologisk nöd och ensamhet. Ångestsymtom visade sig vara upp till sju gånger vanligare hos unga än hos äldre vuxna. Om Sverige enbart hade representerats av denna unga åldersgrupp, skulle landets placering i World Happiness Report ha rasat från fjärde till trettionde plats.
Presentationen från Swedbank pekar också på att lyckan ökar med högre inkomst. Här säger man att en högre lön än 50 000 kr i månaden inte verkar göra oss mycket lyckligare, men andelen som är olyckliga är däremot betydligt högre bland dem med lägst lön. De med en lön upp till 22 000 kronor per månad före skatt ligger långt under genomsnittet för lycka. Med en medianlön på 37 000 kronor per månad (SCB 2024) hamnar man på genomsnittet på lyckoskalan.
När det kommer till sparkapital kan man också konstatera att pengar ger lycka, åtminstone till en viss gräns. Andelen lyckliga människor ökar upp till ett sparkapital på 100 000 – 300 000 kr. Här någonstans har man maximerat sin lycka utifrån insatt sparkapital. Har man mindre än 100 000 kr på sparkontot är man tydligt mer olycklig, men att spara mer än 300 000 kr ger inte en så stor ökning av lyckan.
Slutsats lön och lycka
Om jag får dra lite egna slutsatser utifrån studierna, kan man konstatera att äldre är lyckligare än yngre. Jag skulle kunna lägga fram en hypotes om att man tjänar mer ju äldre man är, men när jag tittar på Statistiska centralbyrån ser jag att lönen är som högst i åldern 45–54 år. Det är alltså framför allt åldern som gör att man blir lyckligare.
Pengar ger oss trygghet, vilket är ett av våra fem grundläggande behov enligt Maslow. Det ger oss också ost på mackan i slutet av månaden. Jag tror att det ligger någonting i Kahnemans ursprungliga studie från 2010. Jag tror att brist på pengar kan skapa olycka upp till en viss punkt. När man väl har kommit upp någonstans runt medianlönen – där man känner att man kan äta sig mätt, köpa kläder till barnen, unna sig en kortare semesterresa och inte hela tiden känna stress över pengar – så blir man lycklig, i den mening att man inte längre är olycklig för att man inte har råd.
Sedan ska jag erkänna att jag är lite överraskad av studien som visar att man faktiskt blir ännu lyckligare ju mer lön man får. Men det är klart, pengar innebär friheten att göra vad man vill, jobba när man vill och unna sig det man vill ha.
Studien sträckte sig upp till 480 000 dollar per år. Jag undrar om de som är extremt rika verkligen är extremt lyckliga?
Källor
- Kahneman, D. & Deaton, A. (2010). High income improves evaluation of life but not emotional well-being
- Killingsworth, M.A. (2021). Experienced well-being rises with income, even above $75,000 per year
- Killingsworth, M.A., Kahneman, D., & Sellers, B. (2023). Income and emotional well-being: A conflict resolved
- Pengar och Lycka
- Nora H. Bittár (2026). Flourishing in Sweden: Great overall – but not for all, International Journal of Wellbeing
